Om mina far och morföräldrar och deras föräldrar
Farfar Jarl Birger Angantyr Stenholm 1914-1990
föddes i Ålem, ett litet samhälle ett par mil norr om Kalmar. Hans mamma Alice var bara
14 år då hon blev med barn och nyss fylld 15 då farfar föddes. Vem som var hans pappa
har jag hittills gått bet på. Det hölls hemligt. Det finns ett foto bevarat på honom
(se nedan) och skulle någon känna igen honom så hör av er!
Farfar flyttade i unga år till Kalmar med sin mamma och mormor. Där träffade han farmor redan då de var i 13-14 års åldern. Farfar jobbade bl.a. på telegrafstation som telegramutbärare. Senare blev han kakelugnsmakare och plattsättare. På 60-talet startade han egen firma som plattsättare och den drev han fram tills han blev pensionär.
I samband med att min pappa föddes flyttade familjen till Västervik, Norrköping, Nyköping och till slut till Solna. Dit kom de 1944 och bosatte sig på Andersvägen i Haga Norra. 1982 flyttade farfar och farmor tillbaka till Kalmar.
Farfars far. Vem han var är okänt för mig.
Ingen verkade veta. Min farmor sa sig ibland komma ihåg vad han hette i efternamn
men andra gånger man frågade så hade hon ingen aning och hade aldrig hört något namn.
Det gick rykten om att det skulle ha varit någon som var äldre än farfars mor och att han skulle ha stuckit, kanske till USA. Eller att han skulle ha stuckit och omkommit i kriget (1:a världskriget pågick då farfar föddes).
På fotot bär han flottans uniform och på uniformsmössan står ”Thor”. Thor var en pansarkryssare stationerat i Karlskrona. Om jag skulle våga mig på en gissning så var han antagligen inte så mycket äldre än min farmors mor och från Ålem han också. Han gjorde troligtvis sin militärtjänstgöring i Karlskrona, som ju inte ligger så långt från Ålem. Kanske blev han därefter sjöman.
Jag har sökt i krigsarkivet efter lämpliga personer. Har även ett efternamn att gå på, som jag hört från min farmor. Tyvärr har mina sökningar hittills varit fruktlösa. Det visade sig vara lite svårt att titta i rullorna för Thor under åren kring min farfars födelse för fartyget genomgick då en ombyggnad.
Om det är någon som känner igen personen på fotot så kontakta mig (mailadress finns längst ner på sidan)!
Farfars mor Alice Linnea Eugenia Stenholm 1899-1935 föddes i Ålem. Jag vet egentligen
väldigt lite om henne. Hon fick min farfar då hon var 15 år utan att vara gift. Vad jag
har förstått kände hon och hennes mamma sig tvungna att lämna Ålem p.g.a. att det pratades.
Hon gifte sig i början av 20-talet med Edvin Johansson och fick med honom fem barn. När yngsta dottern bara var ett år dog Alice i TBC 36 år gammal.
Farmor Brita Stina Naimi Stenholm (f. Strömberg) 1915-2002 var född i Kalmar.
Hennes pappa dog när farmor bara var tre veckor gammal och lämnade efter sig hustru och
två små barn, farmor och hennes två år äldre syster.
Farmor och Svea
omkring 1920
Farmor träffade farfar tidigt, som nämnts tidigare. De blev ett par då de var i 15-års åldern. Farmor jobbade bl.a. som handkolorist hos en fotograf i Kalmar. Det innebar att hon färgglade svartvita bilder. Senare jobbade hon bl.a. i mjölkaffär på Andersvägen i Solna och även på konditori på samma gata. Senare blev hon nämndeman i Solna tingsrätt. När min mamma dog slutade farmor jobba och tog hand om mig och syrran.
Farmor var verkligen en fantastisk människa mot mig och syrran. Vi tillbringade mycket tid tillsammans med farmor och farfar, både hemma och på landet på lov. Jag kan inte komma på ett enda tillfälle då farmor blev irriterad på oss. Frågade man henne om något så fick man alltid som svar ”ja, så gärna så”.
Farmor hade väldigt fin sångröst och var fullständigt oblyg. Som ung var hon med i teatergrupp och åkte omkring och uppträdde lite. På gamla dar sjöng hon i kör.
Farmors far Axel Martin Valdemar Strömberg 1885-1915 var född i Kalmar.
Hans föräldrar flyttade till Kalmar 1865. Pappan var från Mortorp och mamman från
Kroksjö. Axel arbetade som skräddare men han inte med så många år innan han dog i TBC.
Axels familj var en riktigt tragedi. Han hade 10 syskon vara sju dog i tidig ålder. Två av dem dog med bara en veckas mellanrum i mässlingen, ett och tre år gamla. En dog i kallbrand, en annan i smittkoppor o.s.v. Pappan vart själv bara 48 år gammal och dog i TBC. Två av syskonen har jag inte hittat rätt på. En syster gifte sig men vad som hände sedan vet jag inte.
Farmors mor Ester Emilia Andersson (f. Svensdotter) 1887-1965 var född i Transtorp, Madesjö.
Vet inte när hon flyttade till Kalmar men hon gifte sig där 1910 med Axel Strömberg och
fick med honom två barn.
Hon gifte därefter om sig och fick ytterligare tre barn. Andra maken dog också relativt tidigt och därefter levde Ester ensam de sista 25 åren i livet. Vad Ester gjorde vet jag egentligen inte. Antagligen tog hon hand om barnen. Ester dog när jag var 6 månader gammal men jag lär ha träffat henne, dock har jag inga minnen av det.
Morfar Henning Johannes Burman 1912-1970 föddes i Tängvattnet, en by i Tärna församling och även
namnet på den intilliggande sjön. Han var barn nummer sex i en syskonskara på tolv barn och
son nummer två. Det innebar att hans äldre bror skulle ta över föräldrarnas gård och då var
chansen till försörjning där uppe begränsad. Därför flyttade familjen, som då bestod av mormor,
min mamma och hennes åtta år yngre syster, i slutet av 40-talet till Avesta. Där började
morfar att arbeta på järnverket och blev kvar där tills sin för tidiga död.
Morfar och mormor byggde en villa i Avesta och som grannar hade de en syster till mormor och hennes familj. När morfar dog så sålde mormor villan. Jag var bara fem år då morfar dog och har egentligen bara ett minne av honom. Det utspelade sig en morgon i deras kök då vi skulle äta frukost. Jag och min syster förde antagligen oväsen och plötsligt slog morfar näven i bordet så kopparna hoppade. Jag kan lova att vi tystnade på fläcken. Senare har jag förstått att morfar körde med lite bryska skämt och var alltså inte arg på riktigt. Det skämtet gick inte hem hos ett par ungar på 4-5 år.
Morfars far Konrad Burman 1872-1926 var nybyggarson, född i Tängvattnet, Västerbotten. Familjen bestod av fyra söner samt hans mammas sju andra barn från ett tidigare äktenskap, där hon blivit änka. Det intressanta med Konrads mamma är att hon dels är min morfars farmor men även min mormors mormors mor, genom sitt första äktenskap.
Jag vet inget om
honom och har inte träffat på någon som kunnat berätta något eller visa ett foto på honom.
Bouppteckningen efter honom är verkligen detaljerad och visar vad som antagligen fanns på
dessa nybyggen i Tärna och inte var det speciellt mycket, med dagens mått mätt. De djur som
fanns på gården då Konrad dog var en häst, fem kor, en tjur, fyra får och en get. Man hade
även en plog, en halv ängsharv (antagligen delad med något syskon), två slädar, en gammal
åkeskrinda och en höskrinda.
Precis i dagarna har jag lärt mig av en kusin till mamma vad fjäl, spjalk och rallen är och såg att det förekommer i bouppteckningen efter Konrad. Fjäl (jag har hör spjäl) är en rund bakspade att skjutsa in tunnbrödet i vedugnen, spjalk är en smal spade att ta ut brödet med och raller, eller rallkavel, är en randig kavel.
Morfars mor Lydia Burman (f. Johansdotter) 1882-1966 var troligtvis förr i Tärna församling. Hennes mamma har jag inte fått fram något på ännu men troligtvis var hon same. Hon hade vart gift en gång tidigare med en same och hade med honom två barn. När han dog gifte hon om sig med en nybyggare från Björksele och fick ytterligare (minst) fem barn, varav min morfars mor var näst yngst. Hon gifte sig med Konrad och de bosatte sig i Tängvattnet och fick tolv barn. Konrad dog tidigt så Lydia vart ensam med alla barn. Deras äldsta son Edvin tog senare över gården och Lydia bodde då på övervåningen i huset fram till sin död.
Mormor Adéle Viktoria Karolina Burman (f. Larsson) 1917-1997 föddes i Rönäs, Tärna
församling i Västerbotten. Mormor var barn nummer fem och hade femton syskon, varav
fjorton blev vuxna. Till att börja med bodde mormors familj i ett väldigt enkelt hus
men jordgolv men senare byggde de ett större hus på andra sidan vägen, närmare sjön
Tängvattnet.
Att klara av att bo i ett så enkelt hus som de gjorde till en början, långt uppe i fjällen och där få så många barn, är för mig en gåta hur man klarade av. Även det huset var väldigt litet med dagens mått mätt och sett till antalet barn så kan man inte förstå hur de fått plats. Till viss del beror det på att alla barn troligtvis inte bodde hemma samtidigt. Mormor fick redan i tidig ålder vara getare, d.v.s. gå med gårdens djur på bete längst fjällsidorna. Mormor berättade att hon även var getare åt andra familjer och bodde då borta. Senare var mormor hembiträde, minns inte vart men troligtvis nedåt kusten i Umeå eller liknande.
Jag vet inte när hon träffade morfar men mamma föddes 1937. Tre år senare gifte mormor och morfar sig, första söndagen i februari 1940. Efter det att mormor och morfar med barn flyttat till Avesta, tror jag inte mormor arbetade utanför hemmet.
Mormors far Nils (Nicke) Anselm Larsson 1884-1953 föddes i Rönäs, Tärna socken, och levde
där i hela sitt liv. Han kom från en familj med åtta barn, Nicke var yngst. Han gifte sig
1910 med Betty och fick med henne 16 barn. Innan det hade Nicke redan blivit pappa till en
dotter.
Nicke lär ha varit en väldigt skicklig jägare och det var nog mycket tack vare det han lyckades ordna mat på bordet åt sin stora familj. Han var även en duktig skidåkare och deltog i en del tävlingar.
Var man uppvuxen i Rönäs på den tiden, då det fortfarande var väglöst land, så fick man antagligen gott om tillfällen att träna skidåkning.
Nils och Betty med
med några av barnen
Var man uppvuxen i Rönäs på den tiden, då det fortfarande var väglöst land, så fick man antagligen gott om tillfällen att träna skidåkning.
Mormors mor Betty Carola Margareta Konradsdotter 1892-1950
var född i Rönäs, Tärna församling. Båda föräldrarna var också från Tärna men hennes
farfar var från Norge.
Betty hade sex syskon, en relativt liten barnaska vid den här
tiden. Själv födde Betty 16 barn(!), varav 15 nådde vuxen ålder. Hon födde tvillingar
tre gånger. Även i dessa moderna tider skulle detta vara en bragd. Betty och Nils var
till en början bosatta i en, troligtvis, mer eller mindre oisolerad liten stuga med
jordgolv i ett landskap där det är vinter större delen av året. En enastående bedrift.
Hur hon fick ihop vardagen förstår jag inte, även om det knappast var aktuellt med
curlingföräldrar på den tiden. Barnen fick tidigt hjälpa till hemma, sköta djur och
säkerligen passa på sina yngre syskon.